Årets dogtag. Temat för i år är hetero (ja, lite konstigt faktiskt....men det finns säkert nån smart tanke där bakom...) På dogtagen står ordet "hetero" i blindskrift, i regnbågens färger.

Efter att ha smällt i oss kinamat i massor åkte vi ut till Pride Park med Eva och Unni. Torsdag är schlager, och brukar tydligen vara riktigt bra. Vilket märktes, för denna dag var det inte längre Gay-Pride -mera Hetero-Pride. Och det var massor av folk, överallt. Så många att man knappt kunde andas, och det var i det närmsta omöjligt att ta sig fram. Ett stort minus för att dom säljer alltför många dagspass.

Känner ni igen den här "damen"? Massor av folk hoppar bungyjump varje dag, men detta var nog den mest minnesvärda :)

Själva schlagershowen var riktigt bra tyckte jag. Även om jag fick höra att många var besvikna i år. Uppträdde gjorde bl.a Magnus Carlsson, Charlotte Perelli, Sarah Dawn Finer, Shirley Clamp och Lili & Susie.

Här kickar showen igång.

Hennes röst är faktiskt om möjligt ännu större live :)

Uppe i VIP-logen satt Christer Björkman, Mona Shalin och "Big, big world-Emilia". Enligt Susanne gick jag förbi Mona Shalin, men det missade jag totalt -som sagt, människor överallt. Däremot gick Magnus Betnér förbi mig och det såg jag. Älskar Magnus Betnér!!

Kvällen avslutades med årets schlagervinnare. När Alexander Rybak klev ut på scenen började regnet falla, stora, tunga droppar. Det var så vackert, människor dansade och sjöng i regnet.

Nu ska vi ut i vimlet igen. Hörs imorgon :)

Vi anlände till Pride Park tidig eftemiddag igår. Vi satte oss utanför området på gräset och drack lite vin. Susannes kompis Johan kom en stund senare och sen dök det upp mer folk hela tiden. Efter några timmar gick vi in i Pride Park och strosade runt. Det köptes öl och det pratades med folk, vi lyssnade på musik och kollade runt bland tälten.

Färgglatt :)

Vi såg en del bra artister också. Jill Jonsson var underbart vacker och hon har ju verkligen rösten.... Rebecka Törnqvist var rätt okej, A Camp en besvikelse -men helt okej som bakgrundsmusik.

Gick aldrig fram till scenen när A Camp spelade, men blev en rätt bra bild från storbildsskärmen.

Malena Laszlo uppträdde också. Vi stod precis vid scenen när hon gick av och fick då äran att fotograferas med henne :)

Ikväll blir det schlager med Susannes vänner. Dags att hoppa in i duschen och göra mig fin.

Hundarna lämnade på mysigt hundhotell. Matte med snörp i hjärtat ville aldrig åka därifrån, två glada hundar sa inte ens hej då, för det var så spännande. Det sista jag såg i backspegeln var Julias stolta svans på topp och Ixa som drog stackars "hotell-personal" efter sig i kopplet. Ska bli spännande att höra hur det gått.

Så nu är vi hundfria till på söndag. Inget ansvar, total frihet. Fyra dagar kärlek, fest och stolthet. Nu kickar priden igång för oss :)

Japp, nu är håret kapat :) Jag och Susanne hade fyra timmar bokade idag hos Eppi, Susannes frisör sedan några år tillbaka. Jag har varit så oerhört missnöjd med mitt hår nu i flera månader. Det är ju bara lillasyster som vet hur jag vill ha det och som får till det så jag blir nöjd. Men det blir ju så långt mellan besöken och nu när bebis har kommit räcker inte tiden till heller. Så jag lät Susanne övertala mig att prova Eppi, som har en liten mysig salong på söder. Eppi är en stor personlighet som kräver sina kunders medverkan under klippning och färgning. Hon kräver att få veta vad man tycker, tänker och vill. Hon är precis den frisör jag behöver, som tvingar mig att våga säga min åsikt -och som lyssnar på den. Jag tror aldrig jag haft såhär kort hår, även om själva frisyren är en gammal goding som jag alltid trivts i -fast kortare... Jag älskar det :)

Nu blir det verkligen efterbloggning. Har just kommit hem efter en vecka på Åland. Tyvärr är det alltför dyrt att använda det mobila bredbandet där, så jag har fått spara mina minnen i huvudet för att skriva ner dom vid tillfälle. Inte helt lätt, under en vecka har det hunnit hända så många roliga saker. Men jag gör väl så gott jag kan...

Resan mot Kapellskär började fredagen den 17 juli, alltså för lite mer än en vecka sedan. Vi hade bokat in oss med bil och hundar på Viking Line, som går mellan kapellskär och Mariehamn och bara tar två timmar. En helt okej resa med tanke på hundarna. Som vanligt skötte dom sig exemplariskt på båten, inga klagomål alls :)

Väl i Mariehamn hälsade vi på hos min bror och hans familj. Fick träffa min brorson Noah igen, och jisses vad han vuxit. Otroligt roligt att han nu kunde säga -och faktiskt kallade mig för - faster Linda :) Ett riktigt litet charmtroll som nu hunnit fylla hela tre år. Jag hoppas att vi kommer träffas ofta nu när vi bor så nära, så jag får följa denhär lilla killens utveckling.

Liten brorson och fin Ixa :)

Roligt var det också att Noah och Susanne fann varandra på en gång. Dom lekte i sandlådan, busade och brottades och ja....detta var väl en hemlighet (för föräldrarna blev inte så glada när dom såg resultatet), dom hittade på lite bus också...

Ut kommer Noah och börjar rita på sin traktor. Susanne är så snäll och hjälper till....trodde hon. Som tur var kunde traktorn torkas av och blev som ny igen :)

Vi spenderade natten hos bror och sen fortsatte vi färden mot Brändö och stugan.

Ixa och Susanne på Alfågeln, färjan mellan Hummelvik (mariehamn) och Torsholma (brändö)

Det var underbart att återse stugan igen. Lillasyster med familj var redan där och vi blev väl mottagna. Ixa var helt till sig av allt vatten och kunde inte hindras att ta ett bad efter flera timmars varm resa.

Julia väntade dock tålmodigt på att få stiga i båten.

Systersonen Elliot hade vuxit massor och var så söt och snäll. Nu är han mera med om vad som händer runtomkring och skrattar gott åt moster Linda :)

Två dagar fick vi ha familjen Rönnqvist/Mattsson på stugan, innan dom åkte hem till Åbo. Vi grillade och myste, spelade spel bland stearinljus på kvällarna. Och vi badade i morfarsviken, årets första bad i havet :)

Susanne och Elliot njuter på altan

Tyst blev det när familj med liten bebis åkt hem. Kvar blev jag och käraste och vovvisar. En vecka i sol och regn, med bastubad, Skip-Bo spelande, mörka mysiga nätter med vinden vinande i knutarna och ljusa långa dagar med solen och det glittrande havet. Det totala lugnet, tryggheten, friden -inget är som det paradis min mamma byggde upp för mig och mina syskon!

Bastubyggnaden, en vacker, stilla kväll.

Ixa var naturligtvis överlycklig att få bada. Jag har gjort så att vid stugan är inget bad tillåtet (med tanke på alger mm.) men när vi går till morfarsviken (vilket vi gör i princip varje dag) så får hon bada obegränsat. Vilket hon tog fasta på och spenderade timmar i vattnet....

Här har Ixa símmat över viken till andra sidan och sitter och tittar på oss.

Även liten terrier badade, om matte gjorde det. Hon kom simmande över till andra sidan viken, där jag fick fiska upp henne. Sen simmade vi tillbaka där Susanne stod redo att fiska upp den lilla. Men mest föredrog Julia att ligga och sola med mig och Susanne.

Julia och Susanne.

Denna sommar lärde sig Ixa äntligen lite "båt-vett", även om det kom efter en rejäl "avhyvling". Hon har varit smått farlig att ha i båten, men numera sitter hon (nästan) fint och väntar på landstigning.

Mina tjejer i båten. Det är jag som sitter och kör ;)

I söndags var det dags för systersonens dop. Vi packade in två hundar i min gamla skoda och körde till Åbo för att uppvakta den lille. En tidig morgon blev det, men spännande att åka på den finska sidan där jag inte sett så mycket. Vi anlände på förmiddagen, och hann spendera några timmar med familjen innan resten av gästerna kom.

Tinas vänner Jennifer och Jonna, "lillasyster" Melissa, Maarit, pappa och Susanne.

Elliot med mamma och pappa :)

Elliot med föräldrar och faddrar.

Susanne, Elliot och jag.

Dopet var fint och trevligt. Härligt att träffa pappa igen och att få presentera Susanne för hela familjen. Det verkar som om hon blir godkänd överallt....jag är inte förvånad :)

Efter dopet tog vi färjan tillbaka till brändö och spenderade en sista natt på stugan. Imorse steg vi upp 04:30 för att hinna till färjan. En lugn och vacker morgon var det- regnbågen, molnen och solen delade på himlen.

Alfågeln, färjan som går mellan hummelvik och torsholma.

Väl i Mariehamn hade vi nån timme till godo, så det blev ett till besök hos bror. Vi blev mötta i dörren av en nyvaken liten kille som var så himla glad att se oss igen :) Efter kaffe, lek i sandlådan och pratstund med bror och svägerska åkte vi vidare till hamnen för  den sista färjan hem.

Storebror och brorson :)

Vi återsåg stockholm igen idag på eftermiddagen. Kvällen har ägnats åt uppackning och bokande av tvättstuga. Ingen rast ingen ro -imorgon ska frisyrerna fixas till inför priden. Ja -och sen blir det pride resten av veckan. Ska försöka hinna uppdatera under tiden...om jag har tid ;)

Efter att ha städat och suttit vid datorn alltför länge tog min fantasi slut. Vad gör man när man bor i en stad där man inte känner någon ännu? Tog en promenad med hundarna och gick vilse. Som tur är syns globen på lååångt håll, så med den som riktmärke hittade jag till hundgården. Där träffade vi på tre pudlar, två mattar och två små barn. Kul för hundarna, tänkte jag, så vi gick in. Nu visade det sig att just dessa tre hundar var, om det finns något sånt i hundvärlden, riktiga storstads-snobbar. Mina stackars tjejer satt klistrade vid mig, trots bollar som kastades och hundar som busade. När pudlar med följe gått hem blev det dock full fart på Ixa och Julia :)

Två timmar senare är vi hemma igen. Hundarna har ätit sin middag och somnat på mattan i vardagsrummet. Kanske drömmer dom om allt det nya och spännande dom mött idag. Själv funderar jag på att gå och köpa mig nåt att äta. Sen blir det några avsnitt av L-Word och sen sova. Imorgon kommer Susanne hem. Vi har nu varit sambos i fyra dagar och setts en gång... Jag tror inte att jag behöver oroa mig över att inte få "egen-tid"... Efter semestern ska vi kolla in Farstas bk. Måste träna inför lydnads-debuten :)

Tillbaka i Umeå igen. Vilket betyder träning med vänner. Lina hade hittat hem igen från bilsemestern, och Malin, Erica och Annika var också sugna på träning idag. Jag tränade platsliggning och hopp över hinder.

Platsliggning, från vänster Ida, Error, Sirius, Ixa och Idun.

Vi gjorde två platsliggningar. Den första gick sådär, nästan två minuter innan hon satte sig upp. Bror Error stirrade ut henne och till slut blev det för mycket. Andra gången låg hon tiden ut, men satte sig före kommando.

Lina, Erica och Error tränar budföring.

På eftermiddagen fick jag besök av Anna och hennes chihuahuor Min och Sunny. Det blev fika, skvaller och skratt. Och pussar av Min med dålig andedräkt :)

Anna med famnen full av chihuahuor :)

Sunny balanserar på kameraväskan. Varför? Absolut ingen aning...

Stackars Ixa vill hälsa på små söta hundar, men blir utskälld hela tiden. Min skäller så att hela framkroppen lyfter från marken. Ixa gör sig så liten hon kan, viftar så försiktigt hon kan på svansen och gör sitt bästa för att se snäll ut. Men tjejerna är svårflörtade -stor, svart hund går inte att lita på....

Inatt är det jobb som gäller. Fyra pass kvar till semester =D

Kollade på nätet för att hitta inhägnade rastgårdar i närheten av tallis. Det fanns några stycken, så jag valde ut en jag trodde jag kunde lokalisera. Så packade jag ner vatten och kamera och begav mig mot svedmyra. Fick stanna och fråga på vägen, och gick lite fel så vi fick gå tillbaka. Men jag hittade, trots medfött dåligt lokalsinne :) Om man går raka vägen utan (ofrivilliga) omvägar så tar det runt 20-30 minuter.

Globen är bra att ha som riktmärke, och syns på långt håll gör den :)

Rastgården var större än jag trott och rätt fin. Säga vad man vill om hundägares förmåga att plocka upp efter sina älsklingar, här fanns inte tillstymmelse till kvarglömd bajs :) Ett regn- och vindskydd var uppsatt i ena hörnet, till största delen var gården ett fält, men även en liten bit skog rymdes innanför stängslet.

Här fanns också en bänk för trötta mattar och hussar. Och leksaker, vattenskålar och tunnor att slänga sina bajspåsar i.

Då det är en hundrastgård antar jag att även trötta hundar kan få låna bänken...

Igår var vi ensamma där, vilket kan ha berott på värmen. De flesta låg nog på nån strand nånstans eller var kloka nog att stanna inne. Det ska bli spännande att återvända hit och se om man kan lära känna trevligt folk och kanske skaffa några vänner till hundarna också.

På 5 minuters gångavstånd från Susannes lägenhet ligger svedmyraskogen, som är en rastplats för hundar. Där finns massor av mysiga stigar och där får man då alltså ha hunden lös. Annars är det koppel som gäller här i stora staden.

Avslutar med en bild på hemmets lilla tjuv. Julia som annars inte tvekar att försvara sin mat mot fyrbenta blev alldeles stum och backade när "paddan" kom galopperande. Tyvärr blev det inte världens bästa bild då jag bara hade mobilen till hands...