11 887 steg

Skönt att träna i ridhuset idag. Även om vi fick ta bilen dit och hem -måste hinna promenera alla tre hundarna och tiden har bara runnit iväg denna helg...

Träningen gick iaf mycket bra. En taggad Ixa :) halterna har blivit mycket bättre och det får det fria följet att flyta på mycket finare.

Väl hemma igen tog jag ut alla tre på en skön promenad, sen hem för att få middagen serverad av världens goaste sambo   

Nu har kvällen kommit insmygande i vårt residens och man får ge vika för tröttheten. Jag har massor av planer för nästa vecka, det jag ser mest fram emot just nu är min egen träning. Över en vecka sen jag tränade sist, då jag fick kapitulera för den förbannade förkylningen!! Men nu är det bara lite hosta och snuva kvar, så till veckan kör jag igång igen ;)

...en jätterolig leksak, som kanske sett sina bästa dagar, men fortfarande var mycket älskad...

...och sen fanns den inte mer ;)

(Tur det finns många, många fler....)

19 113 steg

Ikväll har vi myst med Mika och Ousman. Och jag kom inte undan veckans Melodifestival.... Men det gjorde inte så mycket, rätt ok om man är några fler och inte behöver titta hela tiden ;) Fråga mig inte vilka som gick vidare för det har jag ingen större koll på...

Hundarna hade vi med förstås, så dom fick sig en liten promenad både dit och hem :) Nu är alla tre trötta och nöjda.

Blir mer och mer förälskad i Hiki för varje sekund som går! Vilken underbar hund!! Hon vikftar på svansen som en äkta flatte, hon är sprallig, lekfull, mjuk och gosig. Och busig och humoristisk. Det är verkligen svårt att lära känna en ridge, men när man väl gör det -då faller man för dom allihop :)

Har varit ute med damerna på morgontur i skogen. Vågade mig inte på att släppa Hiki där, med allt vilt hon säkert gärna vill följa efter...

Däremot så vågade jag släppa henne en stund på fotbollsplanen. Hon och Ixa har varit på varandra -fulla av busig energi båda två. Så lite kunde dom ju få leka, tänkte jag.

Problemet är bara att Ixa inte riktigt förstår "det afrikanska" språket....

"Ridgarna" har ju ett ganska speciellt sätt att leka, det är "hårt" och ska "boxas och brottas" mycket, så helt lätt är det nog inte för liten Ixa. Första gångerna Ixa lekte med Qiara (Cane corso) var också rätt kul, för "italienska" är inte heller hennes språk ;)

Nu blir det brunch i stugan!

19 242 steg

Idag fick vi med oss Hiki hem. Hiki ska bo hos oss en vecka. Måste säga att jag ser fram emot veckan -hon är en väldigt charmig hund!! Hon verkar ha accepterat att hon ska campa hos oss ett tag, hittat favorit-fåtöljen och favorit-biabädden, bästa vattenskålen och -viktigast av allt- Godisskåpet!!!

Vi har inte hunnit vara ute så mycket än. Men en tur i skogen har vi tagit iaf. Det var kul, höll henne kopplad nu innan vi hunnit "arbeta ihop oss". Först var hon inte alls intresserad av mig, försökte locka och prata med henne -jag var luft.... Men efter en stund, mina hundar sprang lösa och kom glatt till mig med jämna mellanrum -och fick godis eller kel. Och då var det som att hon insåg att kanske -men bara kanske- det kunde vara värt att ge mig en chans. Och det var det ju förstås, för har jag väl fått en liten gnutta kontakt då släpper jag den inte ;) Så sen lekte vi och hade oss -hon tacklade mig på äkta "ridgeback-vis" och jag försökte putta tillbaka. Ser fram emot morgondagens promenader!

En trött Hiki vilar ut i fåtöljen efter skogsturen :)

Kvällen spenderades i hemmets lugna vrå, med kärt besök av Louise. Middag och tjejsnack och Let´s Dance.

Jag fick äntligen anledning att göra desserten jag älskar -och Susanne hatar :) Tror den gick hem hos Louise också!

Nu blir det mys med hårbollar och sambo en stund, innan det är dags för ett besök av John Blund.

15 965 steg...

...och jag är nästan tillbaka :)

Har varit en bra dag. Kul att vara tillbaka på jobbet, skönt!!! Dagen avslutades hos Eppi -världens bästa frisör :)

Nu sova så man orkar med morgondagen -fredag!!!

Tiden går sååå långsamt när man gör ingenting!! Det positiva är att tristessen nog skrämmer förkylningen på flykten ;) Jag mår faktiskt lite bättre. Kanske inte "åka till gymmet-bra", men alldeles säkert "pigg nog att gå till jobbet imorgon-bra".

Tog en liten skogsrunda med hundarna imorse. Det var kallt som f-n. Men skönt att vara ute i friska luften! Och det är faktiskt helt ok att vara utomhus en liten stund fast man är förkyld!! Iaf om man har två hundar som ju ändå måste ut...Sen var det inte nån jättelångis, en 40 minuters strosande bara.

Sen satte jag mig framför TV:n och det gick bra, kände timmarna flyga förbi. "Nu måste hon nog va ett-två, dags för lunch" tänkte jag och kikade på mobilen. Halv 11!!!! Allvarligt???

När jag vaknade imorse och pömsigt stapplade ut till toaletten fick jag mig en smärre hjärtinfarkt -utanför köksfönstret står en gubbe!! Fasadrenovering på gång, byggställningen har stått uppe några dagar. Därför har vi haft köksdörren stängd, så man ska slippa få hjärtattack av okända snubbar utanför fönstret. Ixa måste ha puttat upp dörren under natten -i jakt på vattnet i skålen... Det är tur jag är förkyld och sover i både pyjamaspyxor och linne!! Annars hade det lätt kunnat bli lite smått pinsamt....

Men det gör ju inte saken lättare, att vara rastlös och inlåst hemma -när man inte ens kan titta ut genom fönstret....

Pratade bort en stund med världens sötaste lillasyster. Usch vad jag saknar!! Vi mindes de gånger när vi var små och hemma från skolan, sjuka. Då var det roligt! Vi låg i vardagsrummet framför TV:n i varsin soffa, med varsin stol brevid, som fungerade som "sängbord". Borden var fulla med dricka, gott, tidningar och dylikt. Och vi hade så roligt!! Mamma servade oss och vi såg på barnpogram....

Tina kunde dock helt lätt hålla med om att det roliga med att vara sjuk inte riktigt följde med in i vuxenlivet....Det är och förblir oerhört hjärnkrympande, hjärtknipande och benkrypande urtråkigt att vara tvungen att kurera sig inomhus utan nåt att göra...I flera, många, timmar dessutom. Utan paus!!

Ni kanske förstår att jag inte skriver antalet steg idag?? Kommer jag upp i 10 000 är det ett mirakel. Jag vill inte se eländet -ingen stegräknare idag!!

10 610 steg...

...och jag är färdig.

När flickvännen, chefen och (de tvåbenta) kunderna tycker att det är dags -då ger jag mig. Nu är jag hemma, sjuk, borta från jobbet pga. min egen kropps opålitlighet -för första gången på över ett år. Det känns... Jag är lite förbannad, vad ska jag hitta på här hemma?? Får bara ångest av att sitta och snora när man vet att det finns viktigare saker att göra. Som nu andra får slita ut sig för eftersom jag sitter här hemma i min dumma feberfrossa!!

Hann iaf klippa en york och 56 klor (en med baksporrar, därav två extra). Och öppna dagiset förstås -bara det kändes som en bedrift idag....

Tänkte vila nu så jag är tillbaka till torsdag iaf. Om nu inte det är kort om folk imorgon, då kan jag iaf åka in de mest hektiska timmarna.

Loggar ut...