Jag har haft en underbar helg!

Lillasyster med familj "invaderade" tallkrogen och vårt hem. Två små grabbar, den ena full av bubblande pladder som aldrig tyckte ta slut. Elliot har hunnit bli 2 år och är grymt kunnig när det gäller bilar. Varje bil längs gatan kunde han märket på, även på långt håll kunde han se vad det var. När vi åkte djurgårdsfärjan skrek han plötsligt "en volvo!!!" -och helt riktigt, på gatan långt därborta körde en volvo förbi. Imponerande!

Valpar och små barn är väldigt lika. Allt är spännande och ska undersökas nåt alldeles sjukt noggrant. Precis som Sota kan Elliot helt plötsligt stanna på gatan och stå och titta på någon människa som gör något som kan tyckas vara väldigt spännande eller konstigt i en liten individs ögon.

Väldigt gulligt   

På fredagen åkte vi till Gröna Lund. Elliot tyckte både tunnelbana och djurgårdsfärja var såååå spännande -säkert minst lika kul som själva Gröna Lund. Väl framme fick han prova vad han ville och valde (förvånande nog...) att åka "veteranbilarna". Jag fick äran att åka med på premiärturen. Och det var mycket, mycket roligt. Tills det var slut -då blev det väldigt, väldigt "oroligt".... Så det blev att ställa sig i nästa kö, denna gång med mamma Tina.

Och sen med pappa Tony...

Tina, Igge och Susanne pustar ut i skuggan. Varmt var det -jättevarmt!!

Det var mitt första -och väldigt efterlängtade- besök på Grönan. Oj, vad jag gillar Grönan!!! Jag och Elliot var väl ungefär lika extatiska. Kanske att jag till och med var lite, lite värre....

När man dessutom har med en så liten kille som Elliot, som upplever så mycket för första gången -då blir det liksom tredubbelt så kul. Här provsmakar Elliot sitt första sockervadd, han var -snällt sagt- skeptiskt   

På lördagen åkte vi till Bandhagen och tittade på djuren och lekte i parken.

Minigrisen "Bianca"

Även lekparken i tallkrogen skulle självklart provas -och blev mer än godkänd.Där fanns nämligen biiiilar   

    Och en volvo-buss!!!

En liten valp vid namn Sota, som var alldeles lyrisk över de små miniatyr-besökarna, var ganska trött när gänget åkte hem på söndag. Hon sov nästan hela dagen.

Idag har vi varit på jobbet och klippt "små" valptassar, badat och fönat Skrotan och trimmat Lullsan. Så fina blev dom, båda två. Så nu är vi äntligen redo för semester  

Som en strålande början på denna semester fick jag idag ett hjärtekrossande besked. Ännu en av mina högt älskade favorit-dagis-vovvar har vandrat över regnbågsbron. Och ja -det känns lika jävligt varje gång. Fast jag försöker distansera mig lite. Ska jag hålla i detta yrket får jag skaffa mig lite tjockare hud...

Jag kommer för alltid att minnas Raffe, som många, många gånger fick mig att skratta och som med sin kärlek värmde mitt hjärta när jag förlorade Ixa. Han var också en god vän till Julia, som ju är ganska svår att komma nära.

Kanske för att dom var lika griniga båda två      

Det gör ont att förlora. Men jag är så glad att jag fick lära känna denna surmulna lilla guldklimp!