Detta året reste vi med min favorit -Eckerölinjen. Det är definitivt värt bilresan upp till Grisslehamn, färjan är trevlig och resan över vattnet går fort. Dessutom får man ha hundarna med i cafeterian, så man kan faktiskt äta god mat trots att man reser med hunden.

Men det var inte alldeles säkert att vi skulle komma med den färja vi bokat i år. Vi körde lite vilse (jag har ju bara kört till grisslehamn norrifrån, inte som nu när vi kom från söder...) Av någon anledning åkte vi in landet, istället för ut mot kusten... När vi hade 40 minuter kvar till färjan skulle gå (och man ska vara i hamnen 30 minuter innan avgång) ringde jag min bror som kunde förklara var vi var och hur vi skulle ta oss vidare. Jag körde inte lagligt, och jag skämns fruktansvärt, men vi hann. Fyra minuter innan avgång rullade vi (som sista bil) på färjan. Vi hann bara dra åt handbromsen så stängde dom bogvisiret och vi var på väg.

Vid detta laget är mina fina hundar mycket vana resenärer, att åka stor färja är inget konstigt alls faktiskt. Julia tar sig en tupplur. 

Väl i Mariehamn campade vi hos min bror över natten. Brorsan med familj var redan på Brändö, så huset stod tomt. Vi hann sova några timmar innan resan gick vidare mot vårt älskade "Solbo".

Här väntar mina vackra tjejer på Alfågeln, färjan som tar oss från Hummelvik till Torsholma och sommarparadiset.

Och nog är det vackert alltid, vårt älskade "Solbo"!

Det var kul att träffa Peter med familj igen. Både min brorson, Noah, och min svägerska hade blivit stora. Den senare pga att hon väntar smått i slutet av sommaren. Noah blev sjukt förälskad i min vackra sambo -något som jag visserligen kan förstå... 

Här umgås dom -med Noahs egna ord   

Vi fick besök på stugan i år. Av en räv! Den konstigaste räv jag sett, den hade långa ben -var ungefär lika hög som Ixa- och den var i stort sätt tam. Den kom ända fram till oss på gården, bara några meter ifrån oss. Eftersom jag inte vill ha nån räv vid stugan, med tanke på hundarna, så skrämde vi iväg den. Och vi såg den inte mer, men jag tror den besökte stugan när vi var i Vasa, för hundarnas 1 meter långa ben var borta när vi kom tillbaka.

Jag hann få en bild -inte så bra men ändock...

I år har vi haft enormt tur med vädret. Solen och värme varje dag, nästan ingen blåst (tyvärr...) och vackra solnedgångar varje kväll. I stort sett helt molnfritt varje dag. Det har varit sjukt varmt, tack gode gud för morfars vik, där vi solat och njutit av havets svalka.

Ixa mer eller mindre "bodde" i vattnet...

Peter, Sanna och Noah tog båten till moffasviken, men vi gick. Det tar ju bara några minuter att gå -bra mycket längre tid med båten. 

En badsugen flat:

Kastar sig i....

..helt orädd...

Hämtar det kastade föremålet...

...medan terrier står i säkerhet på land och väntar....

...nyfiken på att se om bollen kommer med in...

...och det gör den!

Ixa är så duktig på att ta sig upp på de hala klipporna, trots att det är brant. Under vattenytan finns ett "trappsteg" som vi brukar använda oss av, och det mindes hon från förra sommaren. Hon simmar längs klippan och känner efter tills hon hittar den, där tar hon sig lätt upp.

En så varm sommar som vi har detta år är även liten terrier i mer än vanligt. Det är den ända svalka som finns att få. Lite roligare blir det om man kastar bollar, eller om man badar med henne.

I morfars vik finns inte mycket skugga att få. Så vi tog med oss parasollet och byggde egen skugga. Fast Ixa var mest i vattnet ändå, och Julia -hon ligger mellan våra ben och solar...tacksamma  hundar...

Vackra, lugna kvällar....

På söndagen packade bror med familj ihop och åkte hemåt. Vi blev ensamma kvar. En hel vecka badade vi, solade, bastade, åt gott och spelade spel. Hundarna fick sina traditionsenliga godissök på klipporna, varje dag, precis som vi gjort varje år.

Vi grillade...

...vi satt och filosoferade i den vackra solnedgången...

Vi sniffade i oss havsluften -en doft av frihet....

...och vi kramades och pussades.

Sen packade vi några väskor med det vi behövde för 3 dagar uppe i Vasa. Åsså bokade vi morgonfärjan till Osnäs, tog vår bil och körde upp. Men det får vänta till nästa del i min semesgter-triologi -eller vad det nu blir av detta.  

Lite mer än tre veckor har gått av årets semester. Mycket att blogga om i vanlig ordning, då jag inte haft tillgång till dator under dessa veckor. För att göra det lite lättare för mig själv delar jag upp det, jag börjar med besöket hos Susannes familj på Västkusten.

Jag som är en skärgårds-tjej blev naturligtvis oerhört förälskad även i västkusten. Hav och klippor -då känner man sig som hemma!

Föräldrarnas stuga låg nära havet, där båtar seglade förbi i det vackra vädret. 

Eftersom vi inte kan ta med oss hundarna till västkusten blev besöket där kort. Det är inte helt lätt att pussla med hundvakt (jag är ju så löjligt noga med vem jag kan anförtro mina ögonstenar med...) Därför har jag inte träffat Susannes familj tidigare, så det var en mycket spännande resa. 

Vi fick iaf ett väldigt trevligt välkomnande och de tre dagarna vi stannade flög iväg i rasande fart. Vi blev bjudna på det bästa stället hade att erbjuda -skaldjur! Jag är ju inte så förtjust i kräftor, men räkor gillar jag och Susannes svägerska gjorde en underbart god västerbottenpaj till mig -vilket fick mig att känna mig precis som hemma                 

En promenad i den sk "skrevan"  -här gäller det att inte vara alltför rund om magen    Tur att vi tog denna tripp i början av semestern....

Tyckte denna skylt var för mysig...

Vi tog en tur till Grebbesta med Susannes bror och brorson. Där besökte vi en outlet som sålde sportkläder och lite annat. Jag hittade äntligen ett par rosa stövlar som jag kan ha!! Hösten är räddad   

Vi tog en tur längs hamnen och blev bjudna på glass av Susannes bror. När vi gled runt där, mumsande på våra glassar, såg jag dessa söta skyltar utanför olika restauranger.

Detta var mitt första besök på västkusten och jag är helnöjd. Jag trodde att det skulle vara vackert -och det var det också. Kände mig ändå rätt nöjd när vi var på väg hem igen -i vår första klass-vagn. Jag saknade mina håriga tjejer -på semestern vill jag ju vara med dom så mycket som möjligt.

Vi kom hem onsdag kväll, sent. På torsdag besökte vi vår favorit-frisörska Eppi, som fixade burret sommarfint. Lite tvätt, städ och packning och sen bar det av igen -mot Åland. Denna gång med hundarna förstås! Men det tar jag i del 2.