Igår tog jag och Susanne våra tjejer och gick till Farsta, där Mika med familj bor. Vi drack lite vin och spelade TP -som jag nästan vann, om inte Mika lurat mig på segern precis vid mållinjen   Det var hur som helst en trevlig kväll, som varade en bit in på småtimmarna. Sen promenerade vi hem igen, mitt i natten, med två trötta hundar.

Idag hade jag sån lust att göra nåt kul, typ sticka ut på Gärdet med hundarna eller nåt. Men det är så olidligt varmt, och att åka tunnelbanan i den värmen... Så det blev en promenad till jobbet, där vi träffade på Emelie och några "dagis-barn" som ännu inte fått sommarlov. Handlade lite i dagisbutiken innan vi återvände hem, den långa vägen genom skogen.

På fredag ska vi till Farsta djurklinik med tjejerna. Julias öga ska färgas så att dom kan se om hon fått nån skada på hornhinnan, efter hennes "dispyt" med en buske på åland. Och Ixa har fått en knöl på halsen, som jag vill få undersökt. Vågar inte ens börja tänka på vad det kan vara, så jag beslutar mig för att det nog är ett bett eller liknande, som kommer läka fort. Vill inte  gå igenom en höst till fylld av oro för min vackra flat!! Och nu när vi äntligen kommit igång med tävlandet på allvar, vi har ju flera veckor uppbokade redan! Men framför allt så vill jag att min underbara Ixa ska leva länge, länge -och tänk om det är cancer!!

Tänker inte oroa mig, på fredag får vi se vad dom säger. Så får vi väl göra det som göras måste. Fram till dess njuter vi av våra sista semesterdagar   

Resan ner från Vasa till Osnäs gjordes på nattetid. Ingen risk att jag ville köra i den värmen igen, så det fick bli under dygnets mörka timmar. I det stora hela gick bilandet bra, lite trött var jag och under ett kaffe-stopp blev jag riktigt rädd för vår säkerhet. Antar att det kanske inte är alltför vanligt att två svenska flator dimper ner i en mindre stad och fikar bland fylletrattar och lastbilschafförer mitt i natten. Och tyvärr märks det nog med all tydlighet att vi är både svenskar och flator, trots att vi gjorde vårt bästa för att smälta in i omgivningen. Min finska är på inget vis nåt att skryta med, jag tar mig fram -that's it. Och jag och min vackra sambo behöver inte direkt grovhångla för att det ska börja tisslas och stirras och funderas vid borden brevid, det syns -på både oss och våra identiska förlovningsringar. Vi tryckte i oss det inköpta, gick på toaletten och sen till tryggheten i bilen.

Färjan som tar oss mellan Osnäns på det finska fastlandet, till det åländska Åva, tar bara 40 minuter. Och väl i Åva tar det bara 10 minuter till Brändö, där vår stuga ligger. En smidig del av resan med andra ord.

När vi väntade på Viggen (färjan) gick vi runt i båthamnen lite och kunde konstatera att giftalgerna nått åland. Inget mer bad för hundarna (eller oss) alltså. Lite deppigt kändes det -milt sagt...

Väl hemma vid stugan var vi tvugna att sova några timmar.

Och när vi vaknade bar det iväg till butiken för att hämta lite vatten och handla lite smått.

Sen hade vi fyra soliga, underbara dagar kvar innan vi åkte hemåt mot storstaden igen.

Ixa sitter på bastuns altan och spanar ut över viken.

Tre vackra brudar i solnedgången.

Djupa funderingar två vänner emellan.

Stugan till höger, bastun till vänster. Vårat paradis fångat i ett kort.

Stor och vacker spindel, som tålmodigt lät sig fotograferas. Om man bara haft en bättre kamera!!

I söndags packade vi ihop vårt paradis och måndag morgon ringde klockan vid 5.00 Då skulle det sista fixas innan vi rodde till bilen och körde mot Torsholma och Alfågeln.

Vi hann hälsa på min bror och hans familj några timmar, innan vår båt hem gick. När vi väl kommit hem kändes det rätt ok -jag hade kunnat stanna längre. Gärna augusti ut. Men det är skönt att vara hemma och få lite rutiner, innan jobbet börjar på måndag. Förhoppningsvis hinner vi med en helg till på stugan iaf, annars blir det inget mer förens nästa sommar. Och det känns alldeles, alldeles för långt bort!!

Vi körde upp mot Vasa i ungefär 1 000 graders hetta -eller ja, så kändes det iaf. Trodde aldrig vi skulle komma levande upp. Men det gjorde vi, och väl framme hos pappa var köttet grillat, bordet dukat och ölen kall. Lillasyster med familj var redan på plats, och hade hjälpt pappa och Maarit fixa till en festlig måltid.

Efter maten åkte vi in till Vasas båthamn där pappas båt väntade. Den skulle köras från stan till hamnen i Sundom, och vi följde alla med. Det var sjukt skönt att komma ut på havet, där vindarna fläktade och gav välbehövlig svalka efter vår mardrömsresa.

Tina, Tony och deras lille Elliot.     

Kan vara så att lillasyster blivit lite skadad av att ha en "hund-nörd" till syster, hon har nämligen koppel på sin son...   Det fungerade hur som helst ypperligt på båten, där det kanske inte är helt lätt att ha en liten vild kille med massor av spring i benen.

Ixa och jag myser en stund.

Men mest satt hon och blickade ut över havet.   

Snygg tjej på båten     

Det tog ett par timmar att åka in med båten till Sundom. Härliga timmar på havet, med fika och bad-paus och massor av skratt.

Lillasyster hade på nätet hittat en barnvagn hon var intresserad av, som såldes av ett par i Molpe. Vi åkte iväg, hela gänget, och kikade på den. Vi bokade bord på byns restaurang där vi åt en kunglig måltid.

Jag och pappsingen på restaurangen.

Självklart blev det en tur ut till pappa och Maarits stuga också. Ett par riktigt varma dagar, där inte ens vinden nådde oss eftersom träden tog emot den.

Melissa äter frukost, varje tugga noga iakttagen av mina tjejer....

Tina och Tony kom också ut till stugan, och vi åkte iväg på en utflykt till några klippor, där vattnet var kallt och djupt. Underbart!

Solstrålarna glittrade på havet.

Picknick-korgen var självklart med.

Pappa hade fixat lyx till oss i båten, madrasser att ligga och sola på under resan.

Annat kul vi gjorde i Vasa var: åkte och hälsade på min faster och hennes man, i deras söta stuga med miljoner vackra blommor på gården. Tog en kopp kaffe hos farmor och farfar, på deras stuga. Och fick se när farfar fileeade fisk, och matade tiotals måsar med renset. Dom stod på bordet och åt direkt från hans kniv -häftigt! Vi åkte in till stan och fyllde på förråden, hann också med ett besök på djuraffären. Vi tog en varm promenad runt bolåkersvägen. Och vi fick kika in i lillasysters nya radhuslägenhet, som snart är alldeles alldeles färdig att flytta in i.

En jättefin lägenhet i ett lugnt och barnvänligt område. Är såå avundsjuk!!

Och så badade vi förstås -massor!! Önskar vi kunnat stanna längre!