Igår sprang jag 5 km. Jag vet inte om jag gjort det förut, har ju aldrig "hållt koll" eller så, men jag tror faktiskt att detta var första gången. Det kändes mycket bra. Idag körde jag intervall, det kändes inte lika bra. Vilket självklart sopade bort den stolthet jag kände över mig själv igår....

Det finns fördelar med att vara singel och pank. Att springa är faktiskt i princip gratis. Och tid har jag ju, i alla fall på helgen.

Annars har det varit en dag fylld av rätt mörka tankar faktiskt. Det känns lite värdelöst att va jag helt enkelt. Kanske känns det bättre imorgon.