Nu har träningen trappats upp och allvaret börjat. Det känns i varje liten tävlingsnerv och tiden tickar alltför fort. Men det känns också kul. Äntligen ett datum att träna mot, som känns rimligt. Även om jag inte väntar mig ett förstapris, eller ens speciellt många poäng, på den första tävlingen. Jag anar att matte Lindas nerver kommer att sätta stopp för chansen att glänsa på prispallen... Men helgen efter blir det tävling både lördag och söndag, då kanske fjärilarna i magen lugnat sig lite 

De moment jag känner mig mest klar med i dagsläget är linförighet (ja, inte klar kanske, men helt ok att tävla med) och inkallningen. Läggande och ställande är i dagsläget något osäkra, då hon blandar ihop dessa ibland. Men vi tränar och hoppas att det löser sig innan tävling. Jag har börjat lägga in små tecken mellan momenten. Hoppet har vi tränat mycket nu på klubben, där vi har tillgång till hinder. Det ser lovande ut. Imorgon tänkte jag spendera hela förmiddagen på klubben, och hoppas då hitta nån som vill lägga platsliggningen med mig. För det var ett tag sedan och jag vill gärna veta hur vi ligger till där. Lite pinsamt om det går snett -nu när Stockholm Södra ska bli min nya hemklubb.... Apporten tränar vi på så gott det går, men där är det en bit kvar. Jag kan lära en australisk terrier, med noll apporterings-gener, att apportera. Men inte en flat  Hon tuggar och lägger sig och hoppar runt och jag vet inte allt. Men, men -det löser sig.

Pratade med lillasyster och hon kanske kan komma och heja på oss i Farsta  Vi håller tummarna, alltid bra med en extra axel att gråta mot

Nu ska jag hoppa in i duschen och göra mig fin. Ikväll ska Bella tackas av. Min första nya vän (som dessutom är hundägare) ska flytta till Malmö nästa helg. Är det inte typiskt? Men ikväll tänker vi inte på såna tråkigheter. Nej, ikväll äter vi thailändskt på Narknoi -och jobbet bjuder. Håll nu tummarna för att jag hittar dit