Trots att jag ständigt och jämt lovar mig själv att ta vara på stunden, att gå hem i tid en dag -för att bara vara, med Susanne och med hundarna. Trots att jag förlorade någon som stod mig smärtsamt nära och förbannar varje stund jag kunde ha fått -om jag bara inte varit för upptagen. Trots allt, så är det så svårt och jag får påminna mig själv om och om igen. Livet är för kort och varje stund med dem man älskar är så dyrbar.

En stor tröst har jobbet och min "upptagenhet" varit i chocken och sorgen efter Ixa. Men att jobba sig "förbi" en sorgeprocess är ändå alldeles omöjligt. Någonstans finns en paus och där dyker den upp, med sin fulla kraft. Eller så pratar någon om det som hänt. Och just nu är det för smärtsamt. Jag har inte ens kunnat skriva om Ixa, inte tänka och inte prata. För det finns inga ord kvar, vad ska man säga? Det kommer en tid när jag kan minnas och skratta. Nu är ett minne smärtsamt och fyller ögonen med tårar.

Som när vi lämnade Sota och Julia ensamma hemma. Helt plötsligt och från ingenstans kom jag ihåg när Ixa var i Sotas ålder. Trygga Ixa, som hatade att åka bil och gärna stannade hemma om detta stod på schemat. Och den stund vi var borta roade hon sig med att rota igenom pappersåtervinningen, hon valde en tidning och rev sönder den i mikroskopiska bitar -i sängen... Detta fortgick några få veckor, tills hon framgångsrikt tränat oss att återvinna våra tidningar oftare och aldrig lämna något framme.

Jag hade glömt det. Och när jag åter kom ihåg det var det som den finaste gåva. En liten bit av Ixa. Så då finns hon kvar.

En del tycker att Sota är lik sin syster. Jag ser det ibland, men inte så ofta. Jag tror att jag kanske missar det ibland, därför att Sota är så mycket sin egen person. När jag ser det, då är det för att det känns betydelsefullt just där och då. Det hade varit toppen att låna ner Ixa från molnen en dag, bara för att få se henne leka med Sota.

 

Erica

14 augusti 2011 09:50

Även om hundar är lika så är det ju ingen "kopia" och det är ju egentligen ganska skönt Sota är en ju en egen individ med egna förtjänster och brister. Ixa hade älskat att ha en liten syster! Hon kikar nog ner från hundhimlen och har ett vakande öga över er!

http://flatcoated.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi var där :) Sen dansade jag hela natten!

Får jag, får jag, fååår jaaag?????

Man kan ha massor av kul på en lekplats. När barnen är hemma och sover, då tar jag och hundarna över sandlådor och rutschkanor. Vi hoppar, klättrar och åker kana. Vi springer och gungar och rensar kattbajs ur sanden (hundarna -inte jag!) Och så s...

...att öppna dagis. Och det är mysigt att det är fredag. ...

Började ösregna när jag och Skrotet promenerade från Dagis 1 till Dagis 2. Stora tunga droppar från mörk himmel. När vi kom ut ur skogen kom solen fram, så stark att den bländade oss när den speglade sig i nyfyllda vattenpölar. Det var vackert....