Nu har vi spenderat några timmar ute i Ågesta. Vi var inte ensamma om idén att njuta av solen därute, så det var rätt många som promenerade över våra lagda spår... Inte för att det gjorde oss så mycket, hundarna fixade det rätt bra ändå. Lite svårt kanske, efter en hel vinters vila men, men... Däremot var det nån (en annan flatte faktiskt) som stack iväg med Julias slutföremål -så vi fick hitta på ett eget slut.

Timmarna var hur som helst väl spenderade därute i skogen. Vi hade alla trevligt, hundarna var taggade och solen var sommarvarm.

Väntan var det svåra...för självklart ville ju mattarna träna lite av det där tråkiga som dom kallar "passivitet"....

Snacka om att förstöra en dag liksom -när man bara ska sitta och vänta och vänta...

Medan dom tvåbenta fiiiikade.....

Men sen äntligen fick man jobba lite!

Lite jaktträning med en ringrostig matte. Tur hunden är proffs iaf    

Trots att det var väldigt, väldigt länge sen vi körde nån form av avancerad, planerad jaktträning så gick det riktigt bra. Det är så man blir imponerad av sin underbara Ixa-plutt   Mer av detta denna säsong!!

Julia, som visserligen också gillar att apportera dummies, fick denna gång nöja sig med ett "mini-sök". Det var toppenroligt tyckte liten terrier.

Fast det bästa av allt -det var nog spåret! Fatta att liten terrier tog spåret, trots att där vandrat runt andra fyrfotingar och deras tvåbenta följeslagare!

Hon är en stjärna  

Ixa har också utvecklat sitt spårande, en vinters vila gjorde susen. Längtar redan till nästa chans vi får att åka ut och träna!!

Idag tar vi "skogs-ryggan", dummies, spårselar och hundar, packar in oss i bilen och drar till Ågesta för årets första spår! Och lite annat roligt, tänkte prova på lite jaktträning också, var ett tag sen sist och Ixa tycker det är så kul. 

Förra året la vi första spåret ute i Ågesta den 2 april (om jag inte minns fel) och då var det fortfarande lite snö kvar. I år väntade vi lite, fullt upp som vi haft, och räknar med att detta första spår ska vara helt "snöfritt".

Målet för dagen är att HA KUL!!

Underbart med ledig helg!

Vaknade vid halv åtta, pigg och utvilad -äntligen. Hela dagen framför mig -orörd, oskriven. Morgonmys med liten nyvaken terrier, vilket väckte den stora som gled ner från sin soffa och kom över till oss i sängen. Så ligger vi där, hela familjen i vår 120 säng. Ledig lördag!

Såg en film, Ixa klagade på trängseln och återvände till sin soffa för sovmorgon. Terrier somnade om, på rygg med alla fyra i vädret. Filmen var bra, romantisk komedi. Sen ut i skogen, stannade vid ängarna för lite lydnadsträning på vägen. En timme i skogen, förbi Ica för inhandling av lördagsbrunchen -pannkakor och glass. Det är tradition, ledig helg = pannkakor. För både två och fyrbenta -naturligtvis!!

Nu iväg till Farsta för att inhandla ett par nya jeans till arbetet (slits fort på jobbet, av nån anledning...) en ny förlovningsring (tack försäkringsbolaget!!!) och årets första rosévin!

Nu är det våååår   

Mitt i slutspurten inför övertagandet går vi en personal kort pga sjukdom. Det gör allt ännu lite, lite stressigare, för möten och utbildningar är inbokade med bank, skatteverket och övriga "viktiga" personer/myndigheter. Och bara för att man har mycket annat att göra så betyder det ju inte att det vanliga jobbet på ett hunddagis inte behöver göras. 

Tur är väl det. För just nu behöver jag verkligen ut och promenera med fyrbenta vänner. För en stunds avkoppling och lugn och ro, låta tankarna vandra och bara njuta av stunden.  

Hur som helst, efter att ha jobbat för en person extra nästan hela denna vecka ser jag nu fram emot en ledig helg med min egen lilla familj. Ut och promenera i solen med min bajsätande retriever -som faktiskt har börjat spotta ut bajset nu när jag säger till, kanske lärde hon sig nåt iaf??!!- min vårpigga terrorist och min underbara, stöttande, förstående sambo   

Det händer att jag skickar ett sms till Ixas uppfödare och tackar henne för att just jag får dela mitt liv med denna underbara vackra hund. Jag älskar mina hundar och har svårt att tänka mig ett liv utan mina två bästa vänner.

Jag har inte mycket att klaga på heller. Dom uppför sig för det mesta. Där det brister har jag vett nog att förstå att det (oftast) beror på mig -inte dom. Jag blir sällan eller aldrig arg, det behövs helt enkelt inte.

Men ibland....ibland kan det låta såhär:

Sms till Susanne: Jag är så jävla arg på Ixa så jag har aldrig varit förut. Jävla hund ville strypa fanskapet. Hon har aldrig varit med om att jag varit så arg, nu har hon gått perfekt fot lös sen dess. Jag är arg ändå. Jävla hund jag säljer på blocket. Jävla jävla jävla hund!

Sms från Susanne till mig: Men älskling vad arg du är. Vad har hon gjort???

Sms till Susanne: Det har med människobajs att göra. Och att inte lyssna, att skvätta runt äckligt människobajs när hon försöker komma ifrån mig och tugga samtidigt, att ta en retur till den jävla människobajsen och förse sig igen. Och när jag får tag på henne är jag så arg så jag tar tag i min hundjävel och hon blir rädd och spottar ut äcklet på mig. Sa jag att jag är arg på min jävla hund?

Jag har lång stubin, speciellt när det gäller hundar. Jag blir sällan arg. Detta var nog första gången Ixa såg en riktigt arg matte, och hon är över 3 år. Inte konstigt hon blev lite skraj och gick fot hela vägen hem....När ilskan la sig och jag började skratta lite för mig själv (det var ju lite komiskt trots allt) då tittade hon oroligt på mig.

Ingen är perfekt -varken människa eller hund. Jag är så glad att just mina hundar är mina. Ixa jagar varken katter eller vilt, hon springer inte fram till andra hundar eller människor, jag kan stoppa henne när hon är på väg ner i ett sumpigt dike och hon är snäll mot allt och alla. Däremot kan jag inte hindra henne från att äta allt äckligt hon får tag på. Eller jag har inte kunnat det förut, vi får väl se hur hennes flattehjärna jobbar nästa gång hon får upp vittring på bajs....

Nu är iaf hennes tänder borstade (3 gånger) och hon tuggar nöjt på ett ben. Min tröja och väst ligger i tvätten och jag har skrubbat bort huden på händer och ansikte. Ilskan har för länge sedan lagt sig och ja -jag älskar min dumma dumma hundjävel   

...faktiskt....på att bo i detta...

Hela gården är förstörd, glas och skräp överallt. Och inte kan vi använda balkongen för den har dom "plomberat"....sådär lagom kul inför sommaren....

Och utsikten? Ja den ser ut såhär...

Så persiennerna är fördragna dygnet runt. Vilket gör att man lever i halvdassigt ljus när man är hemma. Kul. Jättekul.

Tur man är borta mycket!!

Det blev en riktig mysdag på jobbet idag. Hade tänkt måla lite, men efter lite funderande fram och tillbaka kom jag på att det får vänta till påsk. Då har jag mer tid på mig så färgen hinner torka. Så slipper dagishundarna bli vita i pälsen   

Istället pysslade jag på med nya namnskyltar vid krokarna och nytt vid matskålarna. Och jag organiserade in saker i dom nya Ikeaförvarings-....ja vad det nu heter.... Jag storstädade också badrummet, det behövdes. Jag planerar för "öppet hus" i maj, nån form av "öppet hus för alla" avslutat med "invigning för vänner". Och till dess vill jag ha allt tipp-topp. Inte helt lätt när stället är packat med hårbollar hela veckorna  

Har också hunnit med en timme i skogen och en promenad på ängarna i bandhagen. Vädret är underbart, varmt och skönt! Hundarna är fyllda av vårkänslor och till och med den lilla hoppar och far som vore hon valp igen    På dagis har Pernillas dotter roat dom, Julia har förmodligen fått i sig sin egen vikt i godis....minst! Men jag är bara glad att hon verkar tycka om ett barn -ett ganska så livligt sådant också... Ella gjorde trix och konster, skällde och berömde och spelade spel med liten terrier, som glatt följde henne i allt.

Nu ska jag ta och ge vårt eget lilla hem lite kärlek, innan min vackra sambo kommer hem. Då blir det tacos och söndagsmys!