Hösten har börjat komma till stockholm, och med den kyliga mornar. Igår när jag gick till jobbet var det kallt om människotassarna, så idag blev det fingervantar på. Med detta kan man väl då säga att sommaren definitivt är slut....Vilket inte gör mig så mycket, jag gillar sommaren -speciellt semestern- men hösten är så vacker med alla färger och det är skönt att kunna vara ute mycket nu när den tryckande hettan har lagt sig.

Fullmåne är det nu, och de senaste nätterna har jag sovit riktigt dåligt. Detta medför att jag är mer och mer zombie-lik när jag går till jobbet kl. 6.00 Imorse var jag så trött att jag bara ville sjunka ihop på gatan -och jag lovar, hade jag gjort det så hade jag somnat innan huvudet nådde den kalla asfalten! Tack vare sol och klarblå himmel klarar jag mig ändå igenom dagarna relativt pigg och på gott humör. Mina dagisbarn har skött sig rätt bra denna vecka -så dom har belönats med långa promenader. Detta trots att jag är småhalt på höger fot, vet inte vad det är för fel men ibland känns det som nån slår upp en spik i hälen på mig. För att lösa det problemet smörjer och lindar jag foten, sen går jag så långa och många promenader jag bara orkar med. Envishet kommer man långt med!

Ikväll ska jag och lilla familjen in till stan och proffs-fotograferas. Fick en inbjudan att få en gratis sminkning och fotografering -sen får man ju förstås betala massor om man vill ha bilderna. Jag tänkte iaf försöka få mig ett fint familjeporträtt, på mig, Susanne och hundarna. Och några kort på bara mig och doggsen också. Så det roar vi oss med ikväll.

Livet är rätt lugnt för tillfället. Det klagar jag inte på! Efter att Ixa skrämt oss med sin knöl har jag återigen fått påminnelse om hur skört livet är och hur viktigt det är att älska dom man har nära. Varje dag som om den vore den sista! Så det försöker jag göra.