...faktiskt....på att bo i detta...

Hela gården är förstörd, glas och skräp överallt. Och inte kan vi använda balkongen för den har dom "plomberat"....sådär lagom kul inför sommaren....

Och utsikten? Ja den ser ut såhär...

Så persiennerna är fördragna dygnet runt. Vilket gör att man lever i halvdassigt ljus när man är hemma. Kul. Jättekul.

Tur man är borta mycket!!

Det blev en riktig mysdag på jobbet idag. Hade tänkt måla lite, men efter lite funderande fram och tillbaka kom jag på att det får vänta till påsk. Då har jag mer tid på mig så färgen hinner torka. Så slipper dagishundarna bli vita i pälsen   

Istället pysslade jag på med nya namnskyltar vid krokarna och nytt vid matskålarna. Och jag organiserade in saker i dom nya Ikeaförvarings-....ja vad det nu heter.... Jag storstädade också badrummet, det behövdes. Jag planerar för "öppet hus" i maj, nån form av "öppet hus för alla" avslutat med "invigning för vänner". Och till dess vill jag ha allt tipp-topp. Inte helt lätt när stället är packat med hårbollar hela veckorna  

Har också hunnit med en timme i skogen och en promenad på ängarna i bandhagen. Vädret är underbart, varmt och skönt! Hundarna är fyllda av vårkänslor och till och med den lilla hoppar och far som vore hon valp igen    På dagis har Pernillas dotter roat dom, Julia har förmodligen fått i sig sin egen vikt i godis....minst! Men jag är bara glad att hon verkar tycka om ett barn -ett ganska så livligt sådant också... Ella gjorde trix och konster, skällde och berömde och spelade spel med liten terrier, som glatt följde henne i allt.

Nu ska jag ta och ge vårt eget lilla hem lite kärlek, innan min vackra sambo kommer hem. Då blir det tacos och söndagsmys!

Elliot fyller 2 år!! Känns som detta var igår...

Tiden går så fort. Från liten bebis till pratglad pojke  

Tänk om man bara fick bo lite, lite närmre så man inte missade så mycket!!

Moster skickar mängder av "tanke-kramar" till världens finaste (förstfödde) systerson   

Klev upp klockan 7 (så en liten sovmorgon blev det) och gick genom skogen till jobbet. Underbart väder, fåglarna sjöng, skogen doftade vår och mossa. Finns väl inget bättre sätt att starta dagen på!

Sen har vi varit på jobbet hela dagen, jag och de fyrbenta. Förutom ett par timmars besök på Ikea. Fast då fick inte hundarna följa med, bara Susanne. Sen tillbaka på jobbet och fixa, städa, putsa fönster, bygga Ikeasaker och annat mys. Det blir riktigt bra, även om jag inte är helt nöjd ännu. Det är nåt, vet inte vad...men det kommer till mig så småningom.

Sent blev det ikväll, innan min stackars sambo fick med mig hem. Har jag världens bästa flickvän eller vad?? Kommer från sitt jobb raka vägen till mitt jobb för att hjälpa mig hela långa kvällen. Fast nog tycker hon allt att det är lite kul hon med. Och vi är ju ändå två om detta, utan henne inget dagis.

Nu lite pappersgöra innan sängen blir alltför lockande. Imorgon ska jag fortsätta mitt projekt.

Detta är vår!!

...hm....

Förhoppningsvis slipper vi magsjuk flatte som fått i sig lite väl mycket vår....

Ja, det är blött, det är lerigt, det är smutsigt och alldeles, alldeles underbart! Och det går inte att hindra en vattenapportör från att bada, när hela skogen helt plötsligt förvandlats till en enda stor vattenpöl -jag har iaf inte hjärta att säga nej till varje lockande dyhål. (Min kära sambo hade med glädje sagt nej. Jag kan lugna henne med att båda hundarna fick sig ett bad när vi kom hem.)

Men allvarligt, om man inte blir lite lycklig när man ser två vårtokiga jyckar, då måste man vara konstig på nåt sätt. Titta här...

Imorse vaknade jag till fåglesång -betyder det att våren äntligen är här? Fönstret stod öppet lite, och in kom en frisk fläkt av ljummen morgonvind följt av fågelsång. Hur underbart är inte det att vakna till, när man måste lämna sängvärmen klockan 5 på morgonen?

På eftermiddagen kom solen. Allt har varit grått, grått, grått. Det är nackdelen när snön försvinner, innan grönskan kommer är allt så grått! Men när solen visade sig och molnen gav plats åt en sommarblå himmel, då blev det mycket bättre. Både färgmässigt och i själen...

Har börjat inse att tiden rinner ifrån mig. Hade så många planer på hur allt skulle se ut i juni när jag fyller 30, hade planerat så mycket och nu hinner jag inte hälften. Livet kom liksom emellan -igen! Det är ju ändå bara en siffra bland många andra.

Har känt mig lite låg. Behövt stöd från de som står mig nära. Min syster och räddare i nöden, som vanligt en klippa när det blåser! Bara så oändligt långt bort! Susanne jobbar mycket och är trött hon med, ändå ett enormt stöd för mig. Bygger upp mig om och om igen när självförtroende sviker. Låter mig veta att jag inte är ensam och aldrig kommer att bli.

Och sen hårbollarna. Dessa underbara kärleksfulla varelser, för vilka varje dag är den andra lik. Kanske en längre promenad eller en kortare, men varje dag möts med samma kloka mörka ögon och lugna trygga hjärtslag. Var skulle jag finna sinnesfrid om jag inte hade er??

Idag blir tre hundar två. Leia har bott med oss i över två veckor nu. Fort har tiden gått och helt plötsligt är det den dagen då matte kommer för att hämta henne.

Vi har passat Leia många gånger förut, men ändå har jag aldrig sett henne så livlig som denna gång -vårkänslor? I skogen är det hon som stått för initiativet till de flesta lekarna, rusat som en tok genom skog och mark alldeles själv om inget velat leka. Djungelrycket tror jag det kallas på ridgen. Hon är tacksam att ha med på promenaderna, jag känner henne så väl nu att jag lätt kan lita på att hon följer mig.

Trots allt jobb denna helg så har vi ändå hunnit med skogen. Värdefullt att komma ut och koppla av!! Finns väl inget bättre sätt att hålla fötterna på backen som en promenad med goda fyrbenta vänner!!

Nu måste jag göra mig iordning för dagens "föräldramöte" på dagis. Jag är lite nervös...