Mitt i allt som händer, allt som måste göras, kommer jag på att jag glömt bort dig!!

Du är saknad, jag tänker på dig ofta. Jag önskar du var här, att jag kunde få hålla din hand, höra din röst, känna din trygga doft.

Du skulle ha blivit 52 år idag....

Jag älskar dig

Inte blivit mycket bloggande denna vecka... Detta beror på att jag varit enormt upptagen.

Jag har under veckan:

• Storstädat samtliga av dagisets boxar från golv till tak. 
• Skrivit ut kort och ramat in, hängt upp på dagis.
• Ringt dagisföreningen och bett om nya kontrakt, kopierat upp dom.
• Skrivit ihop kurslista, prislista, dagordning, foderbeställning mm mm
• Tagit emot, läst igenom och besvarat runt en 60 jobbansökningar.
• Bokat in tid för jobbintervjuer på de intressanta (se ovan)
• Gått ut med mina grupper, hunnit med två långisar vissa dagar!!
• Hann också med fredagens rastgårdsbesök -det var underbart!
• Haft p-möte med Mika för att se att inget glömts och allt är gjort.
• På nåt makalöst sätt hunnit trimma min egen hund??!!
• Sprungit och shoppat diverse kontorsmaterial (en ganska rolig punkt)
• Skrivit en miljard listor på allt jag måste hinna med denna vecka.
• Inte hunnit komma till "baka" som står långt upp på min lista. Det kräver för mycket tid helt enkelt....
• Haft en dagisvisning och fått in en ny kund.
• Hunnit med ett besök på banken...
• Passat två hundar! Leia har jag ju haft i två veckor nu, men jag fick även en liten Nellie då det körde ihop sig och matte var på väg utomlands i jobbet. Så det blev trångt i några nätter, men det gick!
• Hunnit med mina egna hundar -lite iaf. Har lite dåligt samvete, dom har inte fått mycket av sin matte denna vecka. Ingen träning har det blivit, men vi har hunnit med några besök till skogen iaf. 
• Haft en sorglig "minnesstund" med matte till dagishunden som gick bort. Som hundägare vill man inte tänka på döden, för det är inte frågan om OM man kommer förlora -utan när. Ett hundliv är för kort! Det var iaf ett trevligt avslut, och det lät som att vi får tillbaka matte i framtiden :)

Nu i helgen fortsätter jag min lista. Imorgon är mötet då allt ska vara klart. Sen fortsätter jag på nästa lista som innehåller saker som:

• Rensa ut skräp på dagis.
• Åka och slänga ovanstående.
• Fixa iordning kontor på jobbet.
• Fixa iordning mappar.
• Göra en kursmapp med allt material.
• Betala Mikas bollvallningskurs och våra 1:a hjälpen (hund) utbildningar.
• mm mm mm mm

Men nu ska jag ut i skogen med tre hårbollar i några timmar. Sen ska jag forstätta denna veckas lista!

Tung dag....

...nya tag imorgon!!!

Håller stadigt högt tempo nu, och det är underbart roligt. Även om det också är tröttsamt och det ligger mycket oro därunder -kommer jag klara detta nya? Vissa dagar sviktar självförtroendet nåt enormt, andra dagar är jag fylld av tillförsikt.

Mitt i alla förberedelser fortsätter livet snurra runt mig. Det byts fönster i mitt hem, en fyrfota vän återvänder till de himmelska ängarna, det hålls en fest jag närvarar vid några få men trevliga timmar, jag har en extra hund på besök i mitt hem, tvätt tvättas och smutsiga golv dammsugs. Mina egna hundar får vissa dagar nöja sig med korta promenader, som sammantaget inte ens motsvarar en av våra vanliga långrundor!!

Det var veckor sen jag hann träna lydnad -eller något annat för den delen...Men imorgon kör vi, jag och Ixa, med vårt träningsgäng. Har egentligen inte tid, men har bara bestämt mig för att den timmen behöver vi, jag och Ixa!

Ganska förvånad är jag över att jag tycker allt detta pappersgörande är riktigt kul. Att sitta och fixa med reklamblad och prislistor och bokföring (som jag nu bara har nosat på litegrann...) -det ger så otroligt mycket mer än jag någonsin kunnat gissa. Så nu har jag fått lite förståelse för de som valt att bli

kontorsråttor :) Även om jag nu har svårt att tro att jag skulle klara av att syssla med det på heltid -jag trivs alltför bra med promenaderna med mina fyrfota vänner!!

Nu ner i bingen för några timmars sömn. Imorgon ska det inhandlas lite småsaker så jag kan fortsätta jobba. Sen är det måndag och tillbaka till hårbollarna :)

Trodde inte denna vecka kunde bli så mycket värre, tills jag imorse fick veta att en av dagisets äldsta kunder gått bort. Jag fäster mig vid de fyrbenta så lätt och den sorg jag känner när någon går bort är tung. Sen fäster man ju sig vid de tvåbenta kunderna också -och nu går dom igenom detta hemska....Gav mitt allt i dagisbloggen, så jag skriver inte mer om detta här och nu. Förutom det att av det som är jobbigt med hunddagis är detta det allra allra värsta. Och det går inte att skydda sig, för jag kan inte värja mig. Jag kommer att fästa mig vid den som tar hans plats också.

All energi försvann idag och vi har liksom flutit runt på jobbet, den ena mer nere än den andra. Massor är det som ska förberedas också, inför nästa helg då vi har "föräldramöte". Tog mig iaf tid idag på eftermiddagen, till att bara mysa runt med hundarna. Gick från den ena boxen till den andra och pratade och gosade med hårbollarna -dom som jag gör allt detta för. Det gäller att inte glömma bort vad som är viktigt!! 

Har haft kontakt med lillasyster som skickade massa gulliga och peppande sms. Nog har jag den bästa systern i världen!! Så viktigt att ha någon bakom sig, som bara finns där och som jag kan känna mig trygg nog att "bryta ihop" och känna mig liten inför.

Imorgon är det fredag och dagen är redan planerad till brädden... Men med roliga och spännande saker. Och sen kommer äntligen, äntligen Susanne hem och allt blir precis så som det ska vara igen!!

Fast utan stora fina Caesar   

Fy attsingen för renovering :( Inte nog med att hela huset är invirat i plast och gården är full av skräp och stora containrar -nu har dom tagit sig in i lägenheten med sitt skräp också!

Det ska ju -som tidigare sagts- bytas fönster.... Igår plockade jag ner gardiner och bort med krukor och allt som stod i närheten av fönster och balkongdörrar. Och jag plastade in bokhyllor, TV och annat ömtåligt eller svårstädat. Var helt på det klara med att jag skulle komma hem till en kväll fylld av damm och städ.

Vad jag inte var beredd på var att komma hem till ett hem fyllt av damm -men bara ett halvfärdigt jobb!! Inte lönt att städa, för det är ju inte klart. Och överallt saker och papper och plast. Jag blir tokig!!!

Inte så mycket jag kan göra åt saken. Försöka stoppa irritationen och "det obekväma" långt bak i hjärnan och låtsas som att det inte finns. Har så mycket annat att tänka på nu så jag orkar inte oroa mig för hur länge dom tänker skapa kaos i vår lägenhet innan dom är klara....