Japp, nu har jag tänkt ta mig i kragen igen ;) Jag och Julia ska bygga ihop ett freestyle-program!! Vi har valt låten -Bumbibjörnarna :) En passande låt, med mycket fart och glädje i.

Nu gäller det bara att bygga ihop några roliga, charmiga moment. Eller hur man nu säger i freestyle. Detta är ju något av en ny värld för mig. Jag har ju alltid pysslat med trix och konster, men att lägga ihop ett program och köra det till musik...nja, så långt har jag aldrig kommit.

Julia kan ju en hel del -backa, slalom, snurra, rulla, vinka, skämmas, pang osv..... Men vi tränar även in några nya moment, bla. har vi börjat korsa frambenen. När det gäller såna här små konster så är hon så himlars snabblärd, och hon älskar det verkligen. Jag finner samma glädje i att träna freestyle med Julia, som i lydnaden med Ixa.

Detta ska bli mycket spännande! Fortsättning följer garanterat -ge det bara lite tid ;)

Jag har ju länge oroat mig för detta med Ixas vattenmani, att hon aldrig kan sluta dricka utan att jag avbryter. Tanken har varit att jag skulle kolla upp det, en ordentlig undersökning. Idag blev det så äntligen av -kanske inte riktigt så som jag tänkt dock....

Min Svarta Fara har varit rätt slö, mer än vanligt -även för en "efter-löpet-Ixa". När hon dessutom trappade upp sin vattenmani och började slicka sig nåt alldeles oerhört -ja då åkte min "panikslagen varningslampa" på. Imorse ringde jag farsta djurklinik för att be om en tid för vaccinering, passade då på att rådfråga. Eftersom symtomen jag beskrev är desamma som för pyo så tyckte dom jag skulle få någon att titta på henne idag. "Ring södra djursjukhuset", sa dom. Om hon behöver operation var det bästa stället att vara på. Så jag ringde dit. Även dom tyckte det var akut och bad mig komma in.

Så där har vi spenderat våran måndag. Vi anlände kl. 12:00, sen följde 1½ långa timmar i väntrummet, innan vi fick träffa veterinär Bylin -samma som vi hade i höstas! Han klämde och kände, tittade, lyssnade och tog tempen. Allt väl så långt, även om han märkte ett visst obehag från Ixas sida när han klämde på magen. Sen blev det utfrågning av matte, följt av röntgen. Många plåtar togs! En oerhört duktig Ixa lät oss dra och slita, vända och vrida på henne, inget lugnande behövdes.

Urinprov och blodprov togs, för att kolla njurar, lever och diverse andra mer eller mindre viktiga organ. Allt såg bra, om inte strålande, ut. Bara en sak oroade -på röntgenplåtarna fanns något grusigt i magen och tarmarna. Faktiskt trodde veterinär Bylin att det var just grus. Så det blev lavemang -en mindre trevlig upplevelse för min stjärna. Men hon tog det hela med ro. Och efter uträttade behov så blev hon faktiskt lite piggare.

Fem timmar senare och notan hade landat på strax över 6 000 kr. Tack och lov för vårt underbara försäkringsbolag, som fick ner vår del till strax över 2 000 kr! Förhoppningsvis behövs inget återbesök denna gång -även om veterinär Bylin gärna ville ta några plåtar imorgon också för att se hur magen ser ut efter lavemanget. Men är hon pigg och kry så är det inget måste. Vi kommer iaf att bli uppringda av veterinär imorgon, så får vi se vad som händer och sker därifrån.

Hur som helst så fick jag nu, svart på vitt, att Ixas inre organ fungerar alldeles utmärkt, precis så som dom ska på en 3-årig småvild flatte-tok. Faktiskt är hon något av ett "A-barn", så perfekta var resultaten. Om en matte nu får skryta -vilket hon får efter alla skräckfyllda resor med sjuk ögonsten. Så detta att hon dricker tills man avbryter -det är bara lite "psykisk törst", som veterinär Bylin sa. Vilket betyder att vi alltid kommer att få hjälpa Ixa att sluta dricka, och att vi får hålla koll på att hon får i sig rätt mängd -som är ca. 1½ liter/dygn. Förmodligen kommer hon behöva vår hjälp med detta resten av livet. Men det spelar ingen större roll, det är inte så besvärligt. Och hon är ju inte sjuk, bara lite väl "vatten-tokig". Jag tar hellre det än diabetes eller njurproblem! Skulle inte du?

I helgen köpte vi lite nytt till badrummet -ett duschdraperi och två handdukar. Färgerna gick i rosa, lime, vitt och lite grått. Övriga saker i badrummet går i rosa, lime, vitt och lite grått. "Grälla" skulle ha varit det ord jag valt för färgskalan i tidiga tonåren. För tillfället älskar jag det "grälla", färgrika, glada badrummet. Jag älskar också att det i köket ligger en liten knallrosa biabädd, inköpt till Julia, men där Ixa oftast rullar ihop och tränger ner sig. Och jag älskar att på köksbordet ligger en ljust rosa duk med en rosa marimekko skål på, fylld med hundkex (ja jag vet, det är att ta hundnörderiet till en klar överdrift, men det var vad som fanns att fylla skålen med. Och hundkexen blev kvar, i fruktlös väntan på något annat.)

Den glada färgrikheten går igenom hela lägenheten. Detta är en lägenhet som inte sett alltför många glada färger innan jag flyttade in med mina rosa bubbelgum-drömmar. Susanne var nog mer för den stilrena färgskalan -dvs. grått, svart och vitt. Numera pekar även hon ut de gladaste färgerna på Hemtex och Åhlens. Att välja grå handdukar till vårt badrum är något varken hon eller jag skulle göra. Däremot är det definitivt vad mitt tonårsjag skulle ha gjort. Mitt tonårsjag skulle med glädje bränna ner alla bevis på mitt "coolhets-förfall". I tonåren fanns det nämligen bara en färg -svart. Punkt.

Tänk så man kan förändras...