Var klantig nog att ramla i källartrappen, eller studsa nerför kanske är en mer korrekt beskrivning. Jag hann tänka ganska mycket under de sekunder det tog innan jag landade längst ner....vad händer om jag bryter nåt och inte kommer upp? Undrar hur länge jag blir liggande då?? Väl nere blundade jag en lång stund och kände försiktigt efter att allt funkade, ont gjorde det förståss, men inga benpipor stack ut :) Tittade upp och fick se fyra undrande bruna ögon plira ner på mig och blev lite full i skratt -trots smärtan. Så nu är jag blåslagen och har ont både här och där, värst är rygg och arm och lite ont i huvudet, men jag lär överleva. Att det ska vara så svårt att ta sig nerför en trappa.... Jag är så klantig!

Har varit hos Lena och tittat på dom nya underverken, nio små söta puppisar :) Fick äran att vara valpvakt nån timme medan Lena gjorde ärenden och jag tog uppdraget på största allvar. Satt och tittade och tittade och kunde aldrig titta mig mätt på dom små :)

Så har jag pratat med lillasyster Tina idag. Nu har nedräkningen börjat, bebisen bör komma när som helst nu. Undrar, undrar vad det blir....