Det är ganska skönt att ha en sambo med "varannan-helg-jobb". Då får jag tid att -utan dåligt samvete- gotta mig i mitt nya företag. Och allt som finns att göra där. Det tar liksom aldrig slut. Oftast är det riktigt roligt, men ibland blir jag trött, saker går inte som jag vill (och det vet alla som känner mig att när döda ting bråkar sjunker mitt humör till botten....) eller så saknas det nån viktig pryl som gör att jag måste stanna upp och avsluta mitt i. Jag hatar att tvingas avsluta mitt i!

Idag har vi "jobbat kväll". Förmiddagen spenderades i tvättstugan, när sen Susanne lämnade hemmet för att infinna sig på jobbet -då åkte vi till dagis. Fortsatte med skyltfönstret, tog ner väggar, tvättade, slipade, putsade och målade. När färgen torkade köpte vi gyros i grillen och satte oss på ängen, tjejerna och jag. Sota ville gärna smaka, kom flygande rakt ner i tallriken, vilt tuggande   Hon har så smått börjat förstå det där med livets godsaker. Däremot har hon inte förstått skillnaden på "mitt och ditt" än....

Sen in och måla nästa varv. Trimmade Julia medan färgen torkade denna gång. Även Sota fick prova på kam och sax. Hon tyckte det var sjukt spännande att stå på bordet -men det där med att stå still....onödigt ju!

Sota verkar trivas väldigt bra på dagis. Vilket är väldigt, väldigt bra eftersom vi spenderar en hel del tid där. Hon drar runt sina leksaker och snattar i butiken. Hon kör retriever-rycket, halkar och kanar rakt in i väggarna. Hon "hjälper" mig att måla -hon hjälper mig med allt. När hon är vaken har jag en liten svartnos i allt jag gör.

Närgången och nyfiken, nyfiken, nyfiken