Sista helgen som 20+ spenderas utan sambo (hon jobbar), utan Ixa och med en enorm stress inombords över allt som ska göras på jobbet innan semestern sveper in över landet.

Sista helgen som 20+ spenderas också i skogen med Mika och våra fyrfota vänner. Sotas första spår ska läggas, spännande!! Och Julia ska få något att bita i, det behöver hon. Och jag behöver lugnet, tystnaden och den friska luften.

Sen tillbaka till kontoret....Tänk om man kunde dela sig i flera! Denna vecka har jag ändå varit ute mycket. Två långa turer till Högdalstopparna har vi hunnit med, mellan vändorna i "pappers-djungeln".

Jag ser fram emot resan upp till norr. Jag behöver vila, tänka på annat än jobb. Och Julia behöver frisk luft och ändlösa ängar följt av djupa skogar. Vi behöver få vara vår lilla familj, utan allt som snurrar i 180 runt oss.

Och jag ser fram emot att träffa alla de vänner som gjort allt för att stärka och trösta oss i sorgen efter Ixa -trots att halva landet ligger mellan oss. Det ska bli skönt att samla krafterna däruppe, där jag är Linda. Kort och gott.

Fast ett år äldre. Eller ett decennium....