Jag vet inte vad. Pendlar mellan total chock, förtvivlan, en vilja att hämta hem min hund -en vilja så stark att jag tror den kan besegra döden -och total uppgivenhet. Jag vet inte vad. Jag förstår inte. Jag visste och förstod. Men jag förstår ändå inte. Jag vill ha min Ixa!!

Jag vet inte hur jag ska kunna gå och lägga mig, eller hur jag ska kunna kliva upp imorgon. Vad ska jag säga, hur ska jag ta mig till jobbet. Vem ska jag gå med? Det finns en liten svatnos som inte väntar på mig i soffan, som inte finns där och hör att jag har vaknat, som inte väntar på att jag ska komma och mysa med henne medan hon gosar in sig i kudden och gör små knorrande ljud av välbehag. Det finns en liten svartnos som inte kommer att låtsas sova ända tills jag står redo i dörren, som då inte kommer att studsa upp -redo att möta dagen. Det finns ingen Ixa mer -som hjälper mig att se allt det positiva i alla vi möter, i den grå vardagen och i livet. Det finns ingen som följer mig till jobbet med glada skutt, som puttar på min ficka för att få en godbit, som trycker på knappen vid varje övergångsställe. Det finns ingen som får mig att skratta trots att klockan inte är mer än 6 en tidig morgon, och jag är trött. Det finns ingen Ixa.

Men jag förstår inte. Jag vill hämta hem henne. Hon var ju helt ok när vi kom in. Jag förstår inte vad som hände. Jag vill ha min Ixa. Jag skulle ha kämpat mer, innan det var för sent. Jag visste att nåt var galet men ingen lyssnade. Jag visste och skulle ha kämpat mer.

Det saknas en och jag vet inte hur livet ser ut när det saknas en.

 

Malin, Fredrik och Hugo

6 maj 2011 18:26

Vill egetligen bara säga att vi tänker på er och skicka massor, massor av kramar och stöd. Så otroligt svårt att förstå när det går så fort. Finns förstås inget vi kan skriva som får er att må bättre, men det är så otroligt svårt att stå på sig och kämpa när man känner att något är fel, men symptomen är diffusa. Jag är övertygad om att ingen annan hade kunnat vara bättre stöd för Ixa, och du kunde inte, med det du visste då, den informationen du hade då, ha kämpat mer! Det är alltid lätt att i efterhand tycka att man borde gjort mer, men du måste vara lite snäll mot dig själv också. Du gjorde allt du kunde med det du visste och kände då!

Ta hand om er och var snälla mot er själva och varandra. Vill ni försöka komma ut och tänka på nåt annat någon gång under helgen, så slå oss gärna en signal 0709-502350. Kramar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi var där :) Sen dansade jag hela natten!

Får jag, får jag, fååår jaaag?????

Man kan ha massor av kul på en lekplats. När barnen är hemma och sover, då tar jag och hundarna över sandlådor och rutschkanor. Vi hoppar, klättrar och åker kana. Vi springer och gungar och rensar kattbajs ur sanden (hundarna -inte jag!) Och så s...

...att öppna dagis. Och det är mysigt att det är fredag. ...

Började ösregna när jag och Skrotet promenerade från Dagis 1 till Dagis 2. Stora tunga droppar från mörk himmel. När vi kom ut ur skogen kom solen fram, så stark att den bländade oss när den speglade sig i nyfyllda vattenpölar. Det var vackert....