Träffade en liten valp på 12 veckor vid namn Smilla. Jag hade glömt att valptänder var så vassa. Och att valpmagar var så mjuka.

En lagottovalp var det. Ulla som har hunddagiset här nere stannade oss när vi var på väg hem. Så står hon där med en lagottovalp på 12 veckor. Som redan blivit lämnad. Hur hemskt är inte det?

Och vad betyder det?

Vi lånade med lilla Smilla och tog en tur till parken. En glad och tuff liten dam, som inte ens tittade bakåt när en vilt främmande människa tog tag i hennes koppel och gick iväg. Sen kan man ju inte låta bli att kolla vad det är för en liten individ som är så "jobbig" att hon redan blivit lämnad. Tugg på händerna förstås, och på allt som kan tyckas spännande för en puppy på 12 veckor. Men det är ju bara att vänta. Jagar bollen gör hon gärna, men att komma tillbaka med den??? Nä, roligare att behålla själv ju! Myser gärna och tittar upp när man kallar, strosar tufft iväg när hon kopplas av, men är uppmärksam och kommer genast när jag lockar. Nyfiken och framåt. Hon får mig att skratta med sin klumpighet.

Vi sitter en stund i gräset. Lilla Smilla lägger sig till ro -förmodligen trött efter dagens spänning. Hennes päls är så mjuk.

Jag önskar du var här. Jag vet att du också skulle ha älskat vår stund med lilla Smilla. Jag vet att du hade älskat henne omedelbart.

Någonstans finns det glädje. Och du vill det också. För du gav allt för mig -och det är kärlek!

Många,många människor tänker på oss. Från Kalix i norr till Frankrike i söder, från finska Vasa och åländska Åland. Människor rörs av att du gick så tidigt och så fort och så hemskt. Hundägare kramar sina fyrbenta själsfränder en gång extra, precis så som jag gjorde med dig när någons bortgång berörde oss.

Det skänker sån tröst, alla dessa varma tankar. Ingen missade att du gick härifrån, vilket betyder att ingen missade att du fanns. Du gjorde intryck -din godhet gjorde intryck. Jag säger att den kärlek och enorma glädje du mötte alla med -den får jag aldrig tillbaka. Och människor håller med om att du var så speciell. Inte en gång har du mött en ny individ med något annat en total lycka. En okänd person är bara en vän du ännu inte lärt känna.

Alla livets varelser mötte du på samma sätt. Med nyfikenhet, kärlek och glädje. Varje dag var för dig speciell -ett löfte om nya äventyr. Med dig kunde en liten pessimist som jag se livets alla färger. Och din glädje smittade till mig, du fick mig att skratta så många gånger. Du fick mig att stanna upp och låta mig känna den stora lyckan som låg så varm i min mage när jag tittade på dig och Julia, jagandes varandra i skogen. Alla dom sidor som var så starka hos dig, så positiva och så starka -brevid dig gjorde dom mig till en bättre människa. Jag är så förlorad utan dig!