Klockan är 20:43 när jag kommer på att jag inte gråtit idag.

Men jag har tänkt på dig. Mycket. Vi har haft öppet hus på dagis. Denna dag som vi planerat så mycket för, som skulle bli så stor och bra.

Nu blev den som den blev. Det kom fler människor än jag trodde. Louise, gulliga, gulliga Louise, bakade när jag inte orkade. Så fika hade vi, uppskattat fika. Säkert mer än om jag bakat själv! Halv elva var vi på dagis, Susanne, Julia och jag. Städade och fixade i butiken, dukade fram och klistrade upp tipsrundan. Julia följde oss i hälarna. Du fattades.

Du har dykt upp i tankarna under dagen. Det finns en underbar bild av dig uppe på väggen i stora boxen. Från lydnadsträningen, när du springer med en boll i munnen. Jag älskar det bilden, vilken bra dag det var!

Det känns så konstigt att du är borta! Så många gånger som jag förde min hand över din bröskorg och ner över magen, långsamt för att memorera varje millimeter. Som om det var sista gången varje gång och jag ville minnas. Nu är jag rädd att jag ska glömma.

Hanna sa igår att hon önskar hon fått mer tid att lära känna dig. Det önskar jag med. Jag önskar att vi alla fått mer tid med dig. Jag önskar att jag fått mer tid.

Jag hoppas du har det bra där du är. Jag känner din närvaro ibland. Susanne hör dig fortfarande. Det känns som att du håller dig nära och det är jag glad för. Men bara om du vill. Annars får du gå, jag klarar mig. Det gör ont och jag önskar du var här -men jag klarar mig. Jag vill bara att du ska ha det bra.

Bloggen är bra. Den ger mig lite tid att "prata" med dig, minnas dig och fokusera på dig. Nu är klockan 21:00 och jag har låtit tårarna flöda. Dom tar visst inte slut ändå...

 

Lillasyster

15 maj 2011 21:13

Nu gråter ja å. För ja ha åxå gråti myki sen Ixa dog. Int allti över henne, men på nå sätt ha hennes död utlöst nån konsti mekanism i mig. Saker å ting gör mig mer å oftare upprörd. För hon va så fin å glad, å vaför får int e finnas glädje här på jorden? Fin bild på henne i alla fall. Sir ut som hon vet vart hon ska. Nånstans ti horisonten, där solen dyker ner å försvinner i grönt vatten. Nu ska ja fortsätt si hockey final. Å ja vet att ja kommer gråt då den e slut, oberoende resultat.
PUSS!

Linda

15 maj 2011 22:16

Hon var din "håriga systerdotter", självklart påverkas du! Och det är jag "glad" att du gör -om du förstår vad jag menar....Allt blev så konstigt helt plötsligt.

Jag tycker också om den bilden. Det är konstigt att jag har så många bilder på henne där hon blickar ut i evigheten. Som att hon alltid var på väg bort...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi var där :) Sen dansade jag hela natten!

Får jag, får jag, fååår jaaag?????

Man kan ha massor av kul på en lekplats. När barnen är hemma och sover, då tar jag och hundarna över sandlådor och rutschkanor. Vi hoppar, klättrar och åker kana. Vi springer och gungar och rensar kattbajs ur sanden (hundarna -inte jag!) Och så s...

...att öppna dagis. Och det är mysigt att det är fredag. ...

Började ösregna när jag och Skrotet promenerade från Dagis 1 till Dagis 2. Stora tunga droppar från mörk himmel. När vi kom ut ur skogen kom solen fram, så stark att den bländade oss när den speglade sig i nyfyllda vattenpölar. Det var vackert....