Direktlänk till inlägg 22 maj 2011
Börjar så smått ifrågasätta mitt val av yrke. Eller mitt val av följeslagare i mitt liv. Så många dödsfall sedan jag börjat på dagis. Så många goda vänner jag lämnat ut för sista gången, utan att veta att det var just den sista gången. Bara sagt "vi ses imorgon" -utan att veta att det inte blir så.
Dagishundar. Personalhundar. Egen hund. Älskade hundar.
Nu har Nellie följt skaran av hundar som gått vidare. Lilla, älskade Nellie. Med personlighet värdig en prinsessa. Eller snarare en drottning. Nellie som med hög och krävande stämma talade om för oss när vi jobbade för långsamt. Nellie som log när hon såg mig -speciellt om det var länge sedan. Nellie som följt med oss hem så många gånger, nästan blivit en självklar del av oss.
Smärtan efter Ixa är ännu så stor och nu måste jag sörja ännu en vän. En liten tröst finner jag i att nu har min Ixa ett välkänt ansikte däruppe, en vän att ty sig till. Ta väl hand om varandra!
Massor av varma styrkekramar till Nellies matte. Det är en mardröm. Jag vet.
Vi var där :) Sen dansade jag hela natten!
Får jag, får jag, fååår jaaag?????
Man kan ha massor av kul på en lekplats. När barnen är hemma och sover, då tar jag och hundarna över sandlådor och rutschkanor. Vi hoppar, klättrar och åker kana. Vi springer och gungar och rensar kattbajs ur sanden (hundarna -inte jag!) Och så s...
...att öppna dagis. Och det är mysigt att det är fredag. ...
Började ösregna när jag och Skrotet promenerade från Dagis 1 till Dagis 2. Stora tunga droppar från mörk himmel. När vi kom ut ur skogen kom solen fram, så stark att den bländade oss när den speglade sig i nyfyllda vattenpölar. Det var vackert....
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 | 3 |
4 |
5 | 6 |
7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 |
13 |
14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 |
20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 |
25 | 26 | 27 |
28 |
29 | |||
30 | 31 |
||||||||
|