Jaha, så var man igång då. Ny blogg, nytt år och nytt liv. På måndag flyttar M till ny lägenhet och separationen är ett faktum. Jag blir kvar med hundar och katter tills jag hittar någonstans att ta vägen. Huset blir tomt - i väntan på nya ägare. Jag kommer definitivt sakna att bo såhär -skog, tystnad, avskildhet, frihet. Nu släpper jag bara ut hundarna, koppel använder vi i princip aldrig. I stan blir det nog fler koppelpromenader, speciellt om vi har oturen att hamna väldigt centralt :(

Konstigt känns det nu, efter flera månaders vakum då allt stått stilla. Plötsligt händer allt på en gång, huset har gått från att vara ett hem till att bli något mittemellan en soptipp och ett bombnedslag. Saker överallt, inget på sin plats. Allt uppdelat och satt i lådor eller märkta med lappar -rosa för mig och grönt för M. Att laga mat och upptäcka att jag inte längre verkar äga en sax -bara en sån sak.... Med allt detta kommer såklart KÄNSLORNA, för visst är beslutet riktigt, men att dela vårt liv i ditt och mitt? Vad hände med alla år, minnen, glädjeämnen och gemensamma mål? Och i vår tid -där alltför många äktenskap slutar på detta sätt -känns det fortfarande som ett misslyckande.

Julia är förvirrad och osäker. Hatar när man packar weekend-väskan, nu åker hela hennes universum ner i lådor. Vad kan det betyda -och hur länge blir dom borta? Tänk om dom glömmer mig..... Ixa har ju alltid varit lättare, hon lever i sin egen trygga värld -där det är självklart att alla ser till hennes bästa. Och gör dom inte det så fixar hon det själv.... Däremot tycker hon det är spännande med alla lådor och vill gärna se exakt vad som hamnar var -kan kanske komma till användning när allt ska packas upp?

Efter en julvecka med familjen och nyårsafton med goda vänner har jag samlat krafter att orka ett tag till. Förhoppningsvis får jag en lägenhet snart så att även jag kan flytta, det skulle definitvt minska stressen. Sen gäller det bara att få huset sålt och börja lappa ihop livet igen. Det är ju ingen konst -eller hur ;)

 

Erica

3 januari 2009 19:18

Absolut inte det är bara att sälja ju! Nä men jag håller tummarna att det faller ner en lägenhet på dig i huvudet till en billig peng!

http://flatcoated.bloggagratis.se

 

Lotta med Juni o Cola

3 januari 2009 22:34

jag hittade hit från erikas blogg. Jag tycker att det blir spännande att få följa dig o dina hundar. jag har också en flat..hon heter cola och är 7,5 månad.fast jag tycker att det verkar så sorgligt att skiljas åt..men ibland är det väl till det bästa. Hoppas att du finner en lägenhet snart ..!kramiz

http://www.juniocola.bloggagratis.se

 

Den sk "uppfödartanten"

3 januari 2009 23:57

Så fint du skriver, det är säkert ett bra sätt att bearbeta känslorna som jag förstår svallar ordentligt nu. Men du - visst vet du var vi alla finns när du behöver!?! Håller tummarna för att det ska fixa sig med den "centrala" lägenheten, ska försöka hålla igång Ijs tankeverksamhet så hon kollar upp om de andra verkligen tänkt flytta norrut, annars får vi se till att den blir din. Alternativt får vi väl bygga ut gamla huset så att det blir en lägenhet för en slav och en för dej och Ixa o Julia!

Kramar o massor av varma tankar!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi var där :) Sen dansade jag hela natten!

Får jag, får jag, fååår jaaag?????

Man kan ha massor av kul på en lekplats. När barnen är hemma och sover, då tar jag och hundarna över sandlådor och rutschkanor. Vi hoppar, klättrar och åker kana. Vi springer och gungar och rensar kattbajs ur sanden (hundarna -inte jag!) Och så s...

...att öppna dagis. Och det är mysigt att det är fredag. ...

Började ösregna när jag och Skrotet promenerade från Dagis 1 till Dagis 2. Stora tunga droppar från mörk himmel. När vi kom ut ur skogen kom solen fram, så stark att den bländade oss när den speglade sig i nyfyllda vattenpölar. Det var vackert....